Vad är ett sockensigill?  
     
 

 
 
 

 

Ett sockensigill var en äkthetsstämpel som i många hundra år
gällde som socknens bomärke vid undertecknandet av
betydelsefulla handlingar och skrivelser .

Sigillen gjordes med den viktiga stämpeln , sigillstampen, som förr vanligtvis förvarades i socknens kyrka, i kyrkkistan och med prästen eller sockenskrivaren som ansvarig bevarare.
Stamparna som man tryckte i lacken var oftast utförda i silver och ibland hände det att en stamp förkom och man fick tillverka en ny, ibland ville man ändra på något. Därför kan det finnas flera olika stampar för en socken med olika åldrar.

Det är idag inte så självklart att alla präster känner till vad en sigillstamp är för något.  Enligt Lars Nylander, antikvarie vid Hälsinglands Museum, skulle valsedlarna vid val av ny präst även i modern tid, enligt kyrkans regler förseglas med sockensigillet.

VAR FINNS DÅ STAMPARNA?
Då endast ett fåtal finns kvar ute i socknarna kan man anta, som Yngve Aronsson skriver, att många kan finnas ute i gårdarna där personer med förtroendeuppdrag inom socknen tidigare bott.
Risken finns att efterlevande städar undan och slänger dem ovetande om vad det är för rariteter de handskas med!
Man borde efterlysa stamparna lokalt inom socknen och varför inte utfästa en belöning!

Jag har talat med auktionisten Peter Eriksson vid Brolins Auktionskammare i Bollnäs och han har aldrig träffat på någon stamp under sina år inom arbetet.

Däremot finns det bevarat två av tre stycken upprättade sigillavtryckssamlingar gjorda av Erik Gustaf Wengelin (född 1855). Den ena finns på Hälsinglands Museum och den andra finns på Ystegården, Hillsta, Forsa.

UTFÖRANDET

I Hälsingland är det vanligast att sockennamnet är graverat i en krans runt mittfältet där det märke är insatt, som på något sätt vill karakterisera socknen; verktyg, djurbild, kors eller rätt och slätt endast sockennamnets begynnelsebokstav.

Se sockensigill från Hälsingland. Klicka här.
Det är intressant att studera de olika sigillen då socknarnas namn ofta stavas annorlunda än idag, tex OVANÅKER- AWANAAKER.
Ordet "SOCKEN", stavas på inte mindre än 11 olika sätt;
Vanligast är SOCHN, sen SOKEN, SOKN, SOCKEN, SOCKN, SOOKEN, SOCHEN, SOGKEN, SOCKHÄN, SOCH, SOCEN.
Det beror till största del på åldern på stampen, sedan hur det uttalades med den lokala dialekten och så på den skrivkunnige som utformade texten till stampen.

 

Källor:
Manne Östlunds artikel i Hälsinge Runor 1951.
Yngve Aronsson, Idenor, artikel i Hälsinge Runor 2006.
Lars Nylander, antikvarie vid Hälsinglands Museum.
 

 Vid framställningen av dessa sigillsmycken har jag använt mej av konstnären Manne Östlunds avritningar i artikeln i Hälsinge Runor 1951.
 

Tove Larsson, Segersta 2011


 

 


Till sockensigillsidan!

 
Läs texterna från Hälsinge Runor om sockensigill:

E G Wengelin 1921:
sid 21 , 22-23 , 24

Manne Östlund 1951:
sid 49 Information om sigill
sid 50-51 Info om sigill forts., Skog, Söderala, Segersta och Hanebo
sid 52 Hanebo forts, Bollnäs, Alfta och Ovanåker
sid 54 Järvsö, Arbrå och Undersvik
sid 56 Undersvik forts., Mo, Rengsjö, Norrala, Trönö
sid 58 Enånger, Njutånger, Hälsingtuna, Idenor och  Forsa
sid 60 Forsa forts., Hög, Rogsta, Ilsbo, Harmånger
sid 62 Jättendal, Gnarp, Bergsjö, Hassela, Norrbo, Bjuråker och Delsbo
sid 63 Ljusdal och Färila

sid 64 Färila forts., Los, Ytterhogdal och källhänvisningar

Yngve Aronsson 2006:
sid 81, 82-83, 84-85

 
<<<Silver Tillbaka Brokig.se