Beställa / RINGAR / SKEDRING – 16 OLIKA MÖNSTER

SKEDRING – 16 OLIKA MÖNSTER

695kr

Nollställ

Det här är verkligen återbruk på hög nivå, då ringarna är gjorda av gamla mockasilverskedar.

Jag gör skedringar i storlekar från 18 mm och uppåt men av modellnummer 1 kan jag göra ner till storlek 17 mm.
Mät din storlek noga, det är alltså innerdiametern i mm.
Några modeller har jag flera utav, några endast en sked till kvar att tillverka av.  Nr 15 och 16 finns bara de som är på bild (strl. 18,5 resp. 20,75 mm)

Välj modellnummer och skriv önskad storlek under ‘Övriga uppgifter’ i kassan.
Mät gärna fingret vid olika tillfällen, dag/kväll, varm hand och kall.
Du kan även mäta med skjutmått inuti en ring du vet passar på aktuellt finger.

Moms och frakt inom Sverige ingår i priset. Här finns övriga villkor.
Har du några frågor – kontakta mig!

♥ Det som är så bra med skedringar är att de öppna och därför aaningen ställbara utan verktyg med handkraft.

♥ Skedringar brukar också uppskattas av de som har artros då de inte är stumma/ihoplödda utan lätt fjädrande och kan gå över knöliga knogar.  De lockar också bort och till sig blicken.

♥ De är också bra i och med att skaftet på insidan är så tycket tunnare. Då ”släpper” den bredare delen från fingrets yta och släpper in lite luft och låter vatten som trängt in ha möjlighet att torka.
Ibland tycker jag att man kan få lite panik i ringar som är väldigt breda runt om, särskilt om fingrarna blir varma och svullnar lite. Har man då varit i vatten med händerna kan fingret komma ut alldeles vitt och uppluckrat på kvällen där man haft ringen.  Precis som man badat länge i badkar.


♥  Nedan behöver du inte läsa för att kunna beställa, jag råkade bara komma loss, haha.. ♥

Mockaskedar är mycket kortare (runt 10 cm) än det som kallas kaffeskedar och ibland teskedar.
Då de ibland överdådigt utsmyckade mockakopparna blivit omoderna är det inte många längre som använder dessa skedar.
Och till att äta tårta med är de ju alldeles för små!
De som använder sked till espresso satsar oftast på en modernare rakare stil i rostfritt stål.

Det var ändå med stor bävan jag tog mig an den första skeden.  Att ”slå sönder en fungerande sked”!  :-O
Men när jag väl kommit över det tycker jag att de blir väldigt fina ringar och att man får ”mycket ring för pengarna”.
Därför brukar jag också råda alla att sätta den på långfingret – om man trivs med ringar där – som oftast är det grövsta fingret förutom tummen. Då får man se mest av mönstret på skedens skaft.

I den här modellen av ring – där jag använder hela skeden – kan därför inte skedarna vara för långa. Då skulle den fina delen av skaftslutet hamna inuti handen i normala fingerstorlekar.
Det är också därför det bara är vissa av skedtyperna som passar till att göra de mindre storlekarna så tyvärr har ofta de med mycket smala fingrar det svårt att hitta en passande ring med skedbladet kvar – som här.

Äkta silver är det alltid i mina skedringar, sk ’verksilver´,  en del kallar det för ’gammalt silver’.  Det håller 830/1000 silverhalt.  Någon enstaka av modellerna kan vara i sterlingsilver, 925/1000, dvs i högre silverhalt.

I Sverige finns det också många modeller av silverskedar från Norge, Finland och även Danmark.  Då är det deras stämplar som gäller, men vid införsel i Sverige ska de vara märkta med kattfoten vilket garanterar äktheten.
Ofta är dessa skedar märkta med ’830’ (verksilverstämpeln) och ofta en bokstav och en siffra tex ’R9’.

I denna tabell kan du hitta NÄR ett silver eller guldföremål är tillverkat.  Det är häftigt att det systemet infördes redan år 1759!
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kontrollst%C3%A4mpel

Vill du sedan se VEM som tillverkat det alt. – under senare år – ansvarar för tillverkningen?  Då kan du titta i Swedacs namnstämpelregister:
https://search.swedac.se/sv/namnstamplar
Då söker du på de bokstäver – minst två som står stämplat med versaler (stora bokstäver) i en rektangulär ram.
Det är viktigt att du först har undersökt NÄR föremålet är tillverkat för att matcha in under en tidsperiod en viss person/företag har innehaft den bokstavskombinationen.

Det kan bli ett roligt detektivjobb att tex se i gamla avlagda förlovnings och vigselringar.  Är stämplarna av nyare datum har säkert originalringarna blivit slitna och bytts ut.  Men oftast ser man att det stämmer med året eller året innan ringarna är graverade. Det är ofta en lokal guldsmed på orten där vederbörande bodde.

Ibland, men inte alltid, finns också en ortstämpel som talar om VAR ett ädelt föremål är tillverkat:
https://www.swedac.se/wp-content/uploads/2022/01/ortsmarken-20211222.pdf

Nysilver jobbar jag inte med.  Nysilver är ju egentligen ett missvisande namn då det bara är en försilvring av en annan metall.
(OBS – likadant görs med många bijouterier dvs oäkta smycken som SER precis ut som silver)
Ni har kanske uppmärksammat att sådana bestick ibland kan vara lite guldigt/mässingsfärgade i kanterna?  Det är för att den andra metallen, oftast mässing (som är en legering av koppar och zink) nötts fram där.  Då kan mässingen ärga och bli grön eller svart vid reaktion med syror.  Jag har lärt mig att man därför INTE ska använda sådana skedar till såser eller annan flytande föda.  Detta jag beskrivit är sk ’gammalt nysilver’.  Nötta sådana bestick har i princip inget värde alls om det inte är från ens älskade mormor och har ett stort affektionsvärde.  Det hade inte mina auktionsfynd så jag gick direkt och lade dem i metallåtervinningen.

Alpacka uppfanns under senare år när man ville lösa den här nötningsproblematiken och uppfann denna legering som är ”vit”, dvs silvrig, där det knappt syns om silvret skavs av.  Det man gjorde var att tillsätta nickel som tog bort det gula i mässingen.  Det blev alltså: koppar, zink och nickel = ‘nytt nysilver’.
Om man sett många skedar som jag gjort kan man oftast se på skeden utan att titta på stämplarna att det är nysilver.
Bestick i nysilver är oftast – det är ju aldrig någon regel utan undantag – så jag säger oftast – grövre än de i äkta silver.  Det är ju ingen dyr metall så det behöver inte snålas.
Sedan upplever jag att mönstret ofta inte är lika ”djupt”, detaljrikt eller hur man nu ska förklara.  Som att mönstret kanske var detaljrikt först, sen doppade man det i silver.
Men för att säkert kunna avgöra om det är silver eller ej kan man se på stämplarna.  Nysilver betecknas ’NS’ och alpacka ’ALP’.  Så stämplar som ’NS ALP’, ’PRIMA NS’ eller ’EPNS’ (extra prima nysilver) är vanliga på nutidens nysilver.

Artikelnr: SER Kategorier: , ,