DALARNAS LANDSKAPSSIGILL

Dalarnas äldsta sigill – som silversmycke. Sigillet är från sen medeltid, år 1435.

Texten på latin, ’Sigillum Dala anno domini MCDXXXV’ betyder ’Sigill Dalarna efter Kristus 1435’.

Sigillsmycket är en lätt kupad medaljong, 24 mm i diameter i helt rent silver.
Jag numrerar sigillsmyckena vartefter.

Sigillstampen försvann under Sten Sture den äldres tid i Finland vid stridigheter mot Ryssland.
Den återfanns och finns nu i Historiska Muséets samlingar.
Stampen är av koppar och mäter 7,5 cm i diameter.

Roligt att tidningen Land har skrivit om mina sigillsmycken i en artikel ‘Ny trend: Nu vill vi visa var vi kommer ifrån‘
(där Dalarnas landskapssigill också är med).

Väljer du rem i egen längd – ange längd i cm under ‘Övriga uppgifter’ i kassan.
Här finns guidning om silverkedjor och remmar.
Föredrar du en tillvalskedja tillkommer det pris som står vid resp. kedjelängd.  Då anger du kedja och längd under ‘Övriga uppgifter’ i kassan.

Rem, moms och frakt inom Sverige ingår i priset. Här finns övriga villkor.

Här är följande historik samlat som i pdf-format för att lätt kunna skriva ut.

Här kan du läsa om mer historik som jag forskat fram:

Bild 3 & 4:
Historiska Muséets samlingar (föremål 41419. SHM 166).

I den av Johan Hadorph utgivna ’Dahle Laghen’, Stockholm 1676, kan man läsa:
”Thet Dale Sigill som frammanföre tryckt är, finns uthi Originali aff Koppar, och hafwer iagh thet bekomit aff her Rijkz Skattmestaren, Högwälborne Her Steen Bielke, hwilket några åhr sedan funnit är uthi Finland, som nogh underligit synes ham thet skulle dijt uth kommit. Men tå man aff Historierne tilseer, huruledes i Her Sten Stures then äldres tijd, Dalamän så wäl som Almogen aff alla andra Landzorter, hafwa folgdt honom dijt uth emot Ryssen, kan man nogsampt ther aff döma, at the sitt Landz-Sigill med sigh fört hafwa, på thet om the något ther uthe sluta skulle eller hemskrifwa om någon hielp, måtte the hafwa sitt egit Sigill medh sigh at under tryckia, elliest kunde the icke betrodde wara”.
Hadorph anser att det vore av värde om Dalarna ånyo upptoge sigillet och brukade det som fordom.

Enligt Svante Svärdström ’Dalarnas Vapenbok’, Falun 1951, var den av Hadorph nämnde Sten Bielke riksskattmästare, lagman i södra Finland från 1673 och från 1680 dessutom lagman i Västmanland och Dalarna.
Vidare skriver Svärdström ”att Magnus Abraham Sahlstedt i sin omfångsrika topografiska skildring ’Stora Tuna Minnesdöme’, Stockholm 1743, avbildar sigillet (dalaklämman). Enligt denne författare avser bågen att framhålla den krigiska sidan av dalfolkets natur liksom rothuggsyxan symboliserar den fredliga odlarmödan”.
”Så uppfattades även symboliken när dalaklämman lämnade sitt innehåll åt Stora Tuna sockenvapen i riksheraldikerämbetets utformning antogs av kommunalfullmäktige den 13 september 1943 för att därefter fastställas av Kungl. Maj:t”.

Bild 5:
På Engelbrektsstenen i Borlänge,vid Dalälven precis intill Domnarvsbron , finns sigillet med.

Engelbrektsstenen har rests till minne av upproret med citatet:
”FRIHET ÄR DET BÄSTA TING SOM SÖKAS KAN ALL VÄRLDEN KRING DEN FRIHET KAN VÄL BÄRA” av “BISKOP THOMAS”
överst på stenen och Dalarnas äldsta kända sigill nederst.
I mitten står ”ÅT MINNET AV ENGELBREKT OCH DALKARLARNA SOM UNDER STRID FÖR HEMBYGDENS FRIHET OCH FÄDERNESLANDETS FRÄLSNING BRÄNDE BORGANÄS FÄSTE MIDSOMMARDAGEN 1434”